Båtsmän och Båtsmanstorp placerade i Backatorp på Hisingen under 1800-talet.
Under 1800-talet var en del av Hisingens Båtsmän placerade här i Backatorp, hela Hisingen hade 66 båtsmän, Backa 9 man. Båtsmannen var kustlandskapens motsvrighet till den indelte soldaten. En båtsman var en millitär som tillhörde flottan och ingick i en äldre försvarsorganisation där ett visst antal hemman utgjorde en rote med skyldighet att svara för en soldat, ryttare eller båtsman. Båtsmännen hade enligt reglementet rätt till vissa naturförmåner, fri bostad och en kontant summa pengar. Båtmanstorpen var ofta byggda i timmer och skulle ha kammare, kök och förstuga. Dessutom skulle fähus och foderlada finnas med. Båtsmannens skyldighet var att för rotens nummer tjäna Kunglig Maj:t och Kronan. I Backatorp bodde båtsmän i sina torp och använde åkrarna som slåtterängar och betesmarker. Det fanns noggranna bestämmelser om vad båtsmannen skulle avlönas med av roten. Båtsmännen i Backa tillhörde Bohus 2:a båtsmanskompani. Där bl.a Kapers, Rems, Lustigs och Grås torp ingick, Backatorpsgatornas namn har fått sina namn från dessa torp och genom att ett visst antal hemman utgjorde en rote fick Plockerotegatan sitt namn därifrån. När båtsmännen tjänstgjorde i flottan och inte var hemma skulle rotebönderna stödja soldathustrun och barnen med arbetet på soldattorpet. Det är kulturhistoriska lämningar efter dessa människors leverne och liv från 1800-talet som vi ser ute i skogen här runt Backatorp och Fridhems kyrkogård, vi kan se, naturen berättar att de försörjde sig på små åkrar som de odlade upp och små torp som de bodde i, Båtsmanstorp, husen är rivna men stenrösen, stigar och ängar berättar att det brukats här för länge sedan. Det är synd att det inte finns några skyltar ute i skogen som berättar om vilka Båtsmanstorps som legat här i Backatorp eller vid Fridhems kyrkogård. |
