av Stephen Booth
Den unge nationalparksvakten Mark Roper gör sin första ensampatrullering på hedarna i Peak District. Det är senhöst och turisterna har minskat i antal. Fortfarande besöks hedarna av spridda besökare och Mark Roper blir till en början inte förvånad när han ser spår efter en cykel. Han följer dock spåret då det faktiskt råder cykelförbud där, nära ett fornminne. Framme vid stensättningen ligger cykeln i ljungen och i cirkeln av stenar, de nio jungfrurna, ligger en kvinnokropp.
Diane Fry ingår i ledningsgruppen som kallas in för att ta hand om fallet. Hon är där i egenskap av tillförordnad kriminalinspektör. Ben Cooper tillhör fotfolket, kriminalassistent som han är. Fallet tangerar en attack på en kvinna på heden några veckor tidigare. Kvinnan överlevde men hennes ansikte vanställdes och hon kommer inte ihåg händelsen. Fry får till uppgift att lirka upp minnet av attacken för att kunna få ett signalement att gå på. Frys och Coopers vägar korsas med jämna mellanrum då Coopers lokalkännedom är användbar. Dessa tillfällen är definitivt inte prestigelösa. De har en del olösta knutar att ta upp. Kort sagt, de tål inte varandra. Alltmedan mördaren går lös.
Med facit i hand: jag hade hoppats på mer. Booths förra bok lovade gott, med två karaktärer som berörde även om handlingen var väl stereotypisk. Den här gången är det en listig plan Booth presenterar. Men, storyn har tydligen tagit all kraft. Karaktärerna Fry och Cooper, som borde kunna utvecklas ännu lite mer får inte det utrymmet. Istället får vi följa många andras liv och leverne. Det gör mig förvisso inget att de är många, men jag hade gärna sett en omfördelning av resurserna alternativt en längre bok. Författaren kanske har en plan om tio böcker och sett över den tiden lär det i och för sig finnas tid till att utveckla och avveckla det mesta. Dock, i det överflöd av liknande böcker som finns, varför inte ta chansen?
Stort plus för miljöbeskrivningen. Min enda erfarenhet av en brittisk hed är ett avsnitt av Helgonet, som repriserades på åttiotalet. När vintern knackar på dörren verkar hedarna inte vara något semesterparadis. Det är mörkt och kallt, vilket går fram i Booths deckare. Sammantaget är boken enligt mig välskriven och habil "underhållning", som dock lämnar lite övrigt att önska.
/Peter, november 2002
Recensioner
"Den här boken är oerhört bra. Den fångade mig redan från första raden. Kanske är det miljön, kanske de olika människoödena som successivt träder fram, kanske är det allt sammantaget som gör att jag njuter av att läsa den här boken." (Maude Westerman-Logardt, Norran)
"Det här är en av årets allra bästa kriminalromaner och väntan på seriens tredje del, 'Blood on the Tongue', kommer att kännas mycket lång." (Bokringen)
"Som kriminalroman ger 'Jungfrudansen' en stunds utmärkt förströelse, men dess verkliga förtjänster ligger i allt det som aktualiseras av fallet: i bilden av det psykologiska och sociala spelet poliserna emellan, i skildringen av en plågad bygd, i känslan för de vilsekomna och sargade gestalterna." (Magnus Eriksson, SvD)
"Booth gör det knappast lätt för sig, inte heller för läsaren. Men det fungerar trots allt. Mest tack vare den inkännande skildringen av de båda poliserna med deras personliga problem." (Kerstin Matz, Expressen)
"Otroligt bra... en tät, psykologisk berättelse som fullkomligt tar andan ur dig." (The Bookseller)
"Jag tycker att Stephen Booth har en något ohanterlig fallenhet för att förirra sig bland alla dessa relationer, hänsynstaganden till släkt och vänner och ortsbor, som kan få spänningen att slakna och sentimentaliteten att ta över." (Barbro Widebäck, Arbetarbladet)
"Ett förstklassigt mysterium" (Sunday Telegraph)
"Booth har gjort ett riktigt bra jobb: miljöskildringen är väl avvägd, klarheten fullständig och historien uppslukande." (Los Angeles Times)
"Stephen Booth är definitivt en författare att hålla ögonen på." (London Evening Standard)
"Intrigen är stark och realistisk... och om han fortsätter så här befinner sig Stephen Booth snart på samma nivå som Reginald Hill. Ska du bara läsa en av de nyare kriminalförfattarna i år så är Booth din man." (Yorkshire Post)
"Redan från start skapar Stephen Booth de allra bästa förutsättningar för en spännande historia. ... En klassisk deckare, genomtänkt, väl skriven och väl översatt. Bara att rekommendera." (Lotta Bergström, Hallands Nyheter)
"Stephen Booth är en mycket skicklig författare på alla plan: personskildringen, miljön, villkoren på dagens engelska landsbygd. Intrigen är tät, spännande, överraskande och ändå fullständigt realistisk ... En mycket läsvärd kriminalroman." (Lisbeth Hellström, Arboga Tidning)
Baksidestext
Parkvakten Mark Ropers första ensampatrullering vid stensättningen "De nio jungfrurna" kunde onekligen börja bättre. Inte nog med att radion slutar att fungera, dessutom snubblar han över Jenny Westons sargade lik. Hennes kropp har arrangerats i en grotesk dans - en dödsdans.
Några veckor tidigare blev en annan kvinna överfallen i samma område. Maggie Crew överlevde men fick kroppsliga och själsliga ärr för livet. Polisen anar ett samband mellan de två brotten och nu gäller det att få Maggie att minnas, innan gärningsmannens kniv skördar fler offer.
Ben Cooper och Diane Fry måste lägga sina personliga motsättningar åt sidan för att lösa fallet, men alla svar leder bara till nya frågor. Sakteliga börjar de dock inse att hedarna bevittnat större blodspillan än man någonsin kunnat föreställa sig.
Denna uppföljare till den kritikerrosade debutromanen 'Svarta hunden', nominerades till en Gold Dagger, för bästa kriminalroman 2001.
Betyg:
ISBN:
91-89380-32-0
Antal sidor:
430
Förlag:
Minotaur
------------------
Böcker av
Stephen Booth:
Iskallt spår
Jungfrudansen
Svarta hunden
Mer om författaren:
Minotaur
Official Website
January magazine
Harper Collins
Mystery One
------------------
Läs också:
Dödsmantrat
(av Eliot Pattison)
En ovanligt torr sommar
(av Peter Robinson)
Fågelhägnet
(av Julia Wallis Martin)
