av Suzanne Brøgger
Boken består av sexton kapitel, alla döpta efter kattliga äventyr; "Ner i nätet", "In i elden" och "Ner i jorden" – för att bara nämna några. Det genomgående temat är katter och främst handlar det om Suzanne Brøggers svarta honkatt Shahbanou (döpt efter kejsarinnan av Iran) vars nio liv räckte tjugo år och till nästan lika många äventyr.
Samtidigt följer boken Suzannes eget liv från ung kvinna på sextiotalet till idag. Boken handlar om hennes förhållande till sin mor, till sina män, till sin dotter och till sin sexualitet. Hon känns för mig väldigt rastlös, i alla fall som ung, och jag får ingen ro när jag läser. När hon skriver använder hon sig ofta av symboler och omskrivningar och där tappar jag intresset. Jag orkar helt enkelt inte tänka, inte analysera vad hon egentligen menar. Jag är en alltför otålig läsare för att uppskatta hennes språk till fullo.
Jag hade nog hoppats på något annat, något roligare. Jag har aldrig läst något av Brøgger förut men lockades av titeln och teckningen på framsidan. Kattfantast som jag är såg jag fram emot att få känna igen mig i underfundiga kåserier om mysiga morrhårsprydda missar, som i Anna-Lena Brundins bok 'En god katt förlänger livet' till exempel. Visst förekommer det roliga anekdoter även i denna bok men inte uteslutande som jag hade förvillat mig själv att tro.
Linda Evangelista Olsen är namnet på Suzanne Brøggers nuvarande katt och hon är bara med i slutet av boken där Suzanne kärleksfullt beskriver henne som en miss-nöjd och uppmärksamhetskrävande randig hustiger. Det är i kattporträtten som hon vinner min uppmärksamhet och tack vare den stora texten och det sparsamma sidantalet lyckas jag ändå hålla intresset uppe boken igenom. Min otålighet lägger sig mot slutet, bokens nutid, där också författaren känns lugnare och mer tillfreds med sitt liv.
Ett kapitel som berör mig riktigt djupt är "Ner i jorden". Författarens inser att hennes livsledsagare Shahbanou inte längre har någon kraft kvar och veterinären tillkallas för att göra plågan kort. Citat från boken: "Nästa spruta går direkt in i blodådern och får hjärtat att stanna. Ett litet katthjärta. Svarta katt, vackra katt, underbara katt."
/Helena, mars 2003
Recensioner
"Det här är på det hela taget en både rolig och tänkvärd liten bok." (Anne Mette Buhl Skovsted, Norra Västerbotten)
"Med andra ord: ett gott betyg för en originell bok, och ett gott komplement till de tidigare böckerna 'Jadekatten' och 'Sejd'." (Tina Persson, Smålandsposten)
"Tonen vrider sig. Inströdda engelska ord och tjatiga vitsar (katt-astrof, miss-tänkt) gör ibland framställningen ansträngd, miss-pryder den, ha ha." (Marie Louise Ramnefalk, SvD)
"Boken visar på mer än ett sätt att vår självbild inte alltid stämmer med omvärldens. Men för att härma stilen i boken: ett miss-tag måste inte sluta i katt-astrof. Tvärtom. Brøgger har skrivit en mycket läsvärd roman." (Fredrik Borneskans, Arbetarbladet)
"Det är en varm och humoristisk bok, skriven i samma uppsluppna, fräckt ironiska ton man minns från de tidiga böckerna i hennes författarskap." (Henriette Zorn, Corren)
"Brøgger är ingen helgjuten filosof, ibland skriver hon högstämd obegriplighet, däremellan gör hon märkliga fynd. Den sats hon lämnar i läsarens själ är inte teoretisk utan fläkten av en svansföring." (Sigrid Combüchen, DN)
"Å andra sidan - stundom ansträngd psykologi och billig humor uppvägs av flyhänt språk och briljanta vändningar. En utmärkt bok att läsa högt ur." (Ola Gustafsson, NT)
"Egentligen skulle man kunna betrakta den här boken som en bagatell, en kåserande och underhållande text om författarens relation till sina husdjur. Men Brøgger tänjer ut den anspråkslösa formen och visar än en gång vilken allmängiltighet det allra intimaste kan ha." (Camilla Hammarström, Aftonbladet)
Baksidestext
Liksom katten har nio liv har 'Linda Evangelista Olsen' nio teman: erotik, kvinnlighet, fruktbarhet, morderskap, död, identitet, författarroll, passion och kattens väsen.
"Jag tänker skriva 'Kattens Blå Bok" om alla de katter jag har känt och levt med, och vad de är berömda för - i mina nio liv.
Risken är väl att det blir en kattblues, för jag förknippar katter med blå musik i den blå timmen, l'heure bleue, då alla älskande möts i Paris, under takåsarna, vid skorstenarna. För att nu inte tala om månsken, blue moon, det sken som katterna föredrar. Att jag förknippar katter med blues beror inte på att de är särskilt melankoliska, utan på att en katt aldrig kan bli lycklig. Tänk på hur en hund tar emot dig, viftar på svansen och skäller, dregglar av lycka när den återsen sina människor.
Det skulle aldrig en katt göra. Det är rena tramset att säga att en katt är lycklig när den slickar sig om munnen efter att ha fått lite vispgrädde, den slickar sig om munnen även när den har dödat ett djur och ätit upp det. En katt är hinsides lycka och olycka. Den är kort och gott - hinsides. Du kan aldrig riktigt komma underfund med dess blick. Att känna en katt är alltså att vara i kontakt med det hinsides."
Betyg:
ISBN:
91-1-301105-7
Antal sidor:
206
Förlag:
Norstedts
------------------
Böcker av
Suzanne Brøgger:
Linda Evangelista Olsen
Mer om författaren:
Det Kongelige Bibliotek
ForfatterNet
Danmarks Radio
------------------
Läs också:
Akta er killar här kommer gud...
(av Linda Skugge)
Jag minns alla mina älskare...
(av Kerstin Thorvall)
En god katt förlänger livet
(av Anna-Lena Brundin)
