av Anders Roslund och Börge Hellström
För en tid sedan hyrde vi en kritikerrosad fransk film. Jag vill minnas att den fått guldpalmer och dylikt. Med andra ord, det skulle vara en lysande film. Det var det inte. Åtminstone tror jag inte det. Inledningen var så fruktansvärd att vi stängde av. Att mer eller bli illamående av en film ligger inte på min topplista en sävlig söndagskväll. Jag fick lite av samma känsla av 'Odjuret'. Skillnaden var att jag fortsatte läsa. En del slutsatser kan dras av det, menar jag.
Bokens handling kretsar, bortsett från själva odjuret, kring Fredrik Steffansson. Han är en frånskild småbarnspappa, hyfsat säljande författare med skrivkramp och med ny ung flickvän som han har viss ångest över hur hon står ut med honom. När jag säger att boken kretsar runt Steffansson så betyder det inte att handlingen är centrerad bara runt honom. Istället finns ett ganska stort antal karaktärer i boken.
Odjuret är en individ vid namn Bernt Lund. Denne begår i bokens början ett genomvidrigt brott. I nästa skede är det sommar några år senare och Lund ska transporteras mellan sjukhus och fängelse. Lund lyckas rymma och försvinner spårlöst.
Sven Sundquist är polis och ska just gå av sitt pass för att fira sin 40-årsdag, när beskedet kommer att Sveriges farligaste sexualbrottsling rymt. Istället för gräddtårta och presenter går han och hans tvångsmässigt Siw Malmqvist-älskande kollega Evert Grens en hård tid till mötes.
Det här är en berättelse som inte viker ner sig med fina omskrivningar och omlindningar. Snarare tvärtom. Författarna verkar istället dröja vid tankar och detaljer. I bokens början begås ett brott som verkligen är en styggelse. Händelsen beskrivs både ur förövarens och ur offrens synvinkel. Det ger det hela ytterligare en dimension, det vill säga gör beskrivningen av brottet än värre.
Vissa partier i den här boken är riktigt, riktigt bra. Som t ex ovannämnda berättarknep. Ett knep som används lite till och från i boken. Jag tycker om när en dialog eller ett skeende ger mer än beskriver det som händer rent sakligt. När det samtidigt sker en tankedialog inom en individ under det att dialogen fortskrider med ett flertal hopp in och ur de olika personernas synvinklar.
Andra partier, detaljer egentligen, fungerar inte lika bra för mig. En sak jag hakar upp mig lite på är det VM i synonymer som ständigt verkar pågå. När vissa skeenden beskrivs så ska de täckas in helt, alla nyanser av en händelse beskrivs med synonymer av ett ord. Fungerar bra någon gång här och där men inte riktigt i den utsträckning jag finner här.
Bokens miljö känns mycket bra instuderad. Detaljerna sitter bra. Författarna verkar kunna miljön ur många synvinklar. Ändå känns det som om något för lite omsorg har lagts för att binda ihop delarna som boken består av. Distansen ökar med före- och efterdelen. Till viss del tycker jag att det görs för många generaliseringar och här och där tilldelas karaktärerna helt överflödiga egenskaper.
Jag undrar hur författarna har samarbetat. Det kan inte vara helt lätt att skriva en skönlitterär bok tillsammans. Dock, de har gjort ett hyfsat bra jobb.
/Peter, mars 2004
Recensioner
"Trots avskyvärdheterna är det lätt att somna med 'Odjuret' över näsan." (Eva Axelsson, Eskilstuna-Kuriren)
"Jag vet inte vilka bevekelsegrunder Roslund och Hellström har haft för att skriva Odjuret. Kanske för att tjäna pengar, kanske för berömmelse. Knappast för att skapa debatt. Odjuret är en fördomsfull, spekulativ och mycket obehaglig bok." (Mats Palmquist, Borås Tidning)
"Mycket tankeväckande och angelägen roman." (Claes Eriksson, SR)
"Som spänningsroman är den självklart en stensäker hit, men som tankeväckande debattbok sätter den också en helt ny standard för hur man kan tala om detta ämne." (Kristian Ditlev Jensen, Dagbladet Information)
"En mycket otäck berättelse med nerv... värd all uppskattning den kan få." (Länstidningen Östersund)
"Detta är en bra thriller, en gedigen och läsvärd debut." (LT)
"Välskriven med högt tempo... väl tecknade karaktärer." (Östersundsposten)
"Egentligen är 'Odjuret' en traditionell samhällsroman, men inte sedan Sjöwall-Wahlöös svit om Martin Beck har automatkaffet i polishuset smakat så beskt, dammet lyst så barmhärtigt i morgonsolen, budskapet hamrats så retoriskt övertygande." (Stockholm City)
Baksidestext
Två barn hittas döda i ett källarförråd.
Fyra år senare rymmer deras mördare.
Han kommer att döda igen.
Jakten på mördaren leder till nya våldsdåd som likt en smitta sprider sig från en småstadsidyll till ett hårt bevakat fängelse.
FRÅGOR STÄLLS PÅ DIN SPETS:
Vem måste dö först?
Vems liv är mest värt?
Anders Roslund och Börge Hellström debuterar med en kriminalroman som berör. Den skildrar maktlösheten hos polis och åklagare, den beskriver fängelselivet, en pappas kärlek till sitt barn och människors ibland skrämmande sätt att värdera liv. Det är otäck och spännande läsning som ställer viktiga frågor.
Betyg:
ISBN:
91-642-0111-2
Antal sidor:
358
Förlag:
Piratförlaget
------------------
Böcker av
Anders Roslund & Börge Hellström:
Odjuret
Mer om författarna:
Piratförlaget
Falukuriren
------------------
Läs också:
Det som tillhör mig
(av Anne Holt)
Flickan från ovan
(av Alice Sebold)
