av Roland Poirier Martinsson
Titeln ger inga ledtrådar i sig till vad den här boken handlar om. Det gör däremot den anekdot som titeln är tagen ifrån. En kalkon blir matad varje dag vid samma tid, samma plats. Till en början är fågeln inte direkt med på noterna. Men lagom till det att den har lärt sig rutinen och redan finns på plats, så blir belöningen inte mat utan ett "dräpande klubbslag i huvudet". Julen stod för dörren.
Den slutsats som dras är att det är inte genom induktion – som var det kalkonen pysslade med – som människan och vetenskapen har skördat framgångar. Det är främst den hypotetisk-deduktiva metoden som har fört oss till den plats vi är idag.
Den här boken handlar om hur vi har gått från Gud till vetenskapen som vår nya religion. Det har format den västerländska kulturen under ett par tre tusen år.
Författaren skriver omväxlande mycket engagerande varvat med en del mindre fängslande delar. Till exempel är den del där Kepplers levnadsöde beskrivs samt det avslutande kapitlet om genetik mycket intressanta. Speciellt den väl avvägda kritiken mot new-age finner jag bra.
Det är inte så att författaren kommer med pekpinnar och förordningar. Istället visar han på en del problem som den nya religionen vetenskap medfört. Förr var det Gud som bestämde vad som var gott och ont. Idag är människan gud och se var det har lett oss: Ett par världskrig, förintelsen, et cetera.
Boken är delvis väl abstrakt och en hel del namn rabblas upp. Vissa har god förankring i texten, andra endast i tangentens riktning. Det blir en del att hålla reda på.
För att vara kronologiskt uppbyggd hoppar författaren en hel del. I kapitlen om astronomerna och världsuppfattningen kretsar mycket kring Keppler, samtidigt som de flesta tidiga astronomer får sin egen genomgång. Då är den inte kronologisk utan genom vilken typ av arbete de utfört. För mig blev det lite hoppigt.
Att tänka annorlunda är inte fel. Redan de tidiga tänkarna hade problem när deras uppfattningar gick emot den tidens sanningar. Det har tagit tid innan en del missuppfattningar klarats upp. Boken behandlar detta liksom dagens moraliska problem med t ex kloning.
Slutligen så gav mig boken några a-ha upplevelser, men inte riktigt lika många som jag hade hoppats på. På ett välskrivet språk får man sig en vetenskapshistorisk resa till livs, men är man ute efter något lättsmält till hösten så finnes den ej här.
/Peter, september 2003
Baksidestext
Det vetenskapliga tänkandet finns överallt och påverkar våra liv i stort som smått. Ena dagen får man cancer av akrylamid - ett halvår senare är det ofarligt. Ideligen möts vi av en mängd motstridiga budskap, alla baserade på vetenskaplig forskning. Hur kan det komma sig?
Enligt filosofen Roland Poirier Martinsson beror det på att vetenskapens teorier inte bara bestäms av de eviga naturlagarna, utan också präglas av människorna som skapat dem, mitt i kulturens och det sociala spelets virvlar. Ibland har det varit ensamma genier som i hastiga knyck drivit utvecklingen framåt, ibland breda forskningsprogram som lyder under samma sociala mekanismer som Stockholmsbörsen eller scouterna. Man kan därför inte förstå vad vetenskap är utan att känna till dess historia. Man kan heller inte förstå vetenskapen utan att ta hänsyn till vår egen tids normer och konventioner. Vetenskapen är en kulturprodukt bland andra, suger sin näring ur samma mylla som den befruktar och har följaktligen gett oss både levertransplantationer och trampminor.
'Russels kalkon' blir till en intellektuell verktygslåda att använda för att hålla isär vetenskap, religion, kultur och enskilda människors föreställningar - så längt detta nu är möjligt. Boken är på samma gång en gedigen introduktion till den västerländska vetenskapshistorien från istiden till växthuseffekten.
Betyg:
ISBN:
91-1-301177-4
Antal sidor:
362
Förlag:
Norstedts
------------------
Böcker av
Roland Poirier Martinsson:
Russells kalkon
Mer om författaren:
Norstedts
Sydsvenskan
SvD
------------------
Läs också:
Långtråkighetens filosofi
(av Lars Fr H Svendsen)
Tankar om kriminallitteratur
(av Per Olaisen)
Tur eller otur
(av Richard Wiseman)
