av Håkan Nesser
Jag skulle vilja beskriva Håkan Nessers nya bok 'Skuggorna och regnet' som en blandning mellan hans nervkittlande Van Veeteren-deckare och de något snällare ungdomsskildringarna från 60-talets Närke ('Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö' & 'och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla').
Det är något så säreget med Nesser språk att jag känner igen det omedelbart, redan efter första meningen. Det går inte att missta sig på författarens identitet. Jag hör hans speciella röst och ser honom framför mig när jag läser och det känns behagligt och välbekant, det dystra ämnet till trots.
Det andra jag reagerar på är hur lättläst boken är. Snacka om stor stil på texten! Det är nästan så jag undrar om man valt att öka upp typsnittet för att boken ska se tjockare ut än vad den är. Att förlaget på så sätt ska få oss bokköpare att tro att vi får mer för pengarna. Men det kanske är krasst av mig att tänka så.
Bokens fokus ligger på tre olyckliga och missanpassade unga män som valt att dela sitt liv tillsammans i ett udda sammansatt kollektiv. När en tillika utstött och ensam ung kvinna flyttar in till männen i huset händer det hemska saker. Kvinnan hittas död och en av männen försvinner spårlöst. Trettio år senare har mordet ännu inte klarats upp.
Med den här boken har Håkan Nesser verkligen vunnit över kritikerna på sin sida. Så har ju inte alltid varit fallet med hans tidigare böcker som både fått ris och ros från recensenterna. Trots att jag är en stor Nesser-fantast så håller jag inte med om alla de lovord som ni kan se exempel på om ni läser några av de citerade recensionerna nedan. Jag tycker inte att 'Skuggorna och regnet' är hans bästa bok hittills, långt därifrån.
Vad jag har emot boken är dess dysterhet. Det är antagligen jag som är allergisk mot alltför tungsinta böcker just nu men det känns inte underhållande att bara läsa om total misär, ondskefulla människor och gruvliga mord. Jag tycker dessutom att gåtans lösning kom alltför plötsligt, som om den var tagen ur luften bara för att få ett slut på boken.
Jag skulle alltså inte råda någon som aldrig läst något av Håkan Nesser tidigare att börja med den här boken. Nej, välj istället att börja med första boken i Van Veeteren-dekalogin, 'Det grovmaskiga nätet', eller varför inte min favorit 'Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö' om du inte redan läst den.
/Helena, juni 2004
Recensioner
"Det gör inget alls att upplösningen är både banal och tragisk och dessutom tämligen gåtfull. Den stora behållningen är i stället Håkan Nessers omsorg om sina tre pojkar." (Inger P Bosseldal, Göteborgs-Posten
"Så har matematikern och pessimisten Nesser visat en mer avspänd och mänsklig sida. Utan att fördenskull förlora allvaret och klarsyntheten och det fina handlaget med språket." (Lotta Bergström, Hallands Nyheter)
"Möjlighet till sträckläsning rekommenderas." (Jimmy Gottfridsson, Trelleborgs Allehanda)
"Författaren i sin tur har lagt ut så många spår i den här romanen och gjort ett så intrikat bygge att konstruktionen blir viktigare än dess huvudpersoner. Det är lite synd, för berättelsen om de båda männen och deras sökande hade behövt lite mer luft för att bära hela vägen." (Karin Månsson, Arbetarbladet)
"Det är en avsevärt bättre roman än vad någonsin de populära kriminalromanerna om kommissarie Van Veeteren var. 'Skuggorna och regnet' fullkomligt ångar av vardag, tragik och verklighet." (Crister Enander, Helsingborgs Dagblad)
"Så, läs 'Skuggorna och regnet', för bättre än så här blir det aldrig på svenska. Åtminstone inte till dess Nessers nästa bok kommer." (Susanne Wiklund, Västerbottens Folkblad)
"Och Nessers humor, formuleringskonst och förmåga att skapa spänning torde än en gång tilltala de flesta av hans många läsare." (Göran Stenbäcken, Borås Tidning)
"'Skuggorna och regnet' öppnar inte, som fliktexten hävdar, portarna till nya landskap i Nessers författarskap: denna roman är tvärtom i allt en intensivt nessersk roman, vars värld och människor vi genast känner igen." (Ragnar STrömberg, Aftonbladet)
"Håkan Nesser spelar i sin nya roman över ett bredare register än någon gång tidigare i sitt författarskap." (Dala-Demokraten)
"Romanens gestalter är komplicerade och sammansatta på ett sätt som för läsaren känns trovärdigt och genuint. De bär alla var sin pusselbit av sanningen." (Jakom Carlander, Corren)
"Nesser är en aning för jovialisk för att nå ända in i nervcentrum i det Evanderska hjärtlandet. Men jag uppskattar hans ambition att söka nya vägar för kriminalromanen, att snoka upp andra spår och snår längs barndomens välbekanta stigar. (Nils Schwartz, Expressen)
"Håkan Nesser besitter definitivt skrivförmågan. Bokens första hälft känns visserligen trög och lite tungfotad men i den andra byter berättelsen röst och tempo." (Tita Nordlund-Hessler, Eskilstuna-Kuriren)
"Den här boken har allt man kan begära och lite därtill. Ett mer definitivt genombrott för en författare är svårt att föreställa sig." (Christer B Johansson, Nerikes Allehanda)
"Det märkliga är att den känns så klar och färdig och samtidigt är så full av revor och sprickor. Efter den här boken kan vad som helst hända och det är storslaget att ett författarskap, vid den sjuttonde romanen, kan ta en sådan vändning." (Marie Peterson, DN)
"Nesser väjer inte för det riktigt svåra och mörka. Här finns således ingen påklistrad happy end, men inte heller den för genren så tidstypiska och nattsvarta desillusionen tillåts få sista ordet. Det finns kanske hopp, trots allt." (Magnus Persson, SvD)
Baksidestext
Viktor Vinblad var svår att förstå sig på. Hans far var mördare, hans mor ett irrbloss. Han sjöng psalmer baklänges och femton år gammal var han på väg att lösa Fermats gåta men föll ut genom fönstret på tredje våningen i skolan. Han miste inte livet, men miste talförmågan. Och efter att Sara Psalmodin i Rossvaggakollektivet korsat hans väg, försvann han spårlöst i trettio år.
Men nu ryktas det att Viktor på nytt synts till i trakten. Ett rykte som tvingar hans styvbror David Mörtberg att återvända till barndomsstaden för att ta reda på vad som egentligen hände med Viktor - och komma till rätta med det förflutna.
Myt möter verklighet i denna stora roman, som är både kriminalhistoria och uppväxtskildring och samtidigt öppnar portarna till nya landskap i Håkan Nessers författarskap.
Betyg:
ISBN:
91-0-010309-8
Antal sidor:
456
Förlag:
Albert Bonniers förlag
------------------
Böcker av
Håkan Nesser:
Alois
Borkmanns punkt
Carambole
Det grovmaskiga nätet
Ewa Morenos fall
Fallet G
Från doktor Klimkes horisont
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö
Kommissarien och tystnaden
Kvinna med födelsemärke
Kära Agnes
Münsters fall
och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla
Skuggorna och regnet
Svalan, katten, rosen, döden
Återkomsten
Mer om författaren:
Officiell hemsida
Kumla kommun
Aftonbladet
Albert Bonniers förlag
------------------
Läs också:
Isprinsessan
(av Camilla Läckberg)
