Vår OE36 Tintomara II

Never-ending-story...

2 sept 2007

Ruffhäxan tvingar skepparen att ta itu med ett av de många oavslutade jobben. Han får inte börja på något nytt innan han har gjort Tintomara sjöduglig! Aldrig mer ska hon stå på land en sommar till. Hålet till ekolodsgivaren måste fixas! Skepparen får kladda på rejält med sikaflex på den väl tilltagna genomföringen!
	Bytt genomföringar har skepparen gjort förut så det är inga problem.
Det ser ut som han är orolig för att det inte är tillräckligt med Sikaflex.
	Som vanligt är det over-kill och massan flödar över rejält.
Ja! Finliret görs med fingarna!
	Det är knappt så den extralånga genomföringen räcker på ovansidan. Skepparen har så klart gjutit alldeles för mycket epoxi på ovansidan
Vilken lättnad! Gängorna räcker. Annars hade skepparen fått börja slipa igen.
	Under den varma och torra (?!?) sommaren under presenningen passade getingarna på att bygga ett bo på Tintomara.
Skepparen testar var ekolods-displayen ska sitta på den överbelamrade (?) instrumentbräden. Snart är väl ekolodet färdigmonterat...