Vår OE36 Tintomara II

Ankarboxluckan 2004-2006

Ankarboxluckan behövde totalrenoveras! Balsan var inte ordentligt förseglad och blev därför genomsur. Först fick man fräsa ur det som var vattenskadat och sedan hänga den på tork i ett halvår ovanför ett element. Nu kom Dremel:n - till sin rätt!!! Helt suverän att fräsa ur trånga utrymmen med.
	Teaken går inte att rädda på luckan. Den måste göras ny. Lösningen med ett durkbeslag rakt genom luckan var inte så lyckad med tanke på läckage. Den får läggas igen.
Efter att ha fräst ur, slipat och noggrant rengjort med aceton så är luckan klar för att spacklas igen med armerad polyester.
	Sen var det slipa och slutgiltigt fräsa ur balsan runt ankarboxluckan. Den borde vara torr efter att ha luftats sedan september.
Yes! Efter vårens finväder 2004 har balsan på sargen runt den genomsura ankarboxluckan hunnit torka. Nu kan vi fylla igen den.
	Först polyesterspackel med klippt glasfiber och sedan fint polyesterspackel.
Här är första lagret topcoat. Det som tog längst tid var att göra rent sargen runt hålet från den gamla fogmassan och ingrodd skit i halkmönstret. Det var ett evigt pillande!
	Sen började vi med att såga till teaken som ska vara runt ankarboxluckan.
Nu är det bara att åka ner till båten och testa grovutsågningen
	Småjusteringar
Ankarboxluckans garnering på plats Nu är det för få tvingar!
	Dags att, teaka förluckan! Skepparen har köpt färdigfräst teak på Palms Båt och Bygg som ligger i Tyresö. Det är bara att mäta och kapa. Mycket pyssel med att få bitarna att passa bra.
Här borras det med en finurlig pluggborr.
	Sen ska alla bitarna strykas med speciell primer för att få häftmassan att bita optimalt.
Nu kan man skruva den yttre ramen i de förborrade hålen. Teaken i mitten ska vi bara sätta i lim-massa,
	När alla bitar är på plats är det bara att tvinga fast dem. Skepparen har länge tjatat om att han har för få tvingar!?! Ruffhäxan fattar ingenting. Ska det behövas en sådan mängd med tvingar till en sådan liten pryl?
Ruffhäxan får det ansvarstyngda jobbet att rensa nåtspåren från gegga. Skönt jobb i solen.
	Nu är det dags att plugga alla skruvhål. Man kan ju försöka att vrida pluggen längs med fiberriktningen, så blir det snyggare. Passar verkligen pluggarnas färg till kulören på teakribben?
Ja, lite mer puts krävs innan nåtning.
	För att göra en riktig nåtning bör man använda nåtningstejp i botten på spåren. De perfekta verktygen för att klämma ner tejpen visar sig vara glasspinnar!
Sen blir det kletigt värre när nåtsmassan ska på plats. Skepparen klämmer allt vad det går tills han knappt har någon kraft i nävarna. Då får ruffhäxan träda in och klämma vidare.
	Nu blir det svart värre när nåtmassan ska strykas ut.
Snyggt värre blev det tycker både skepparen och ruffhäxan! Gångjärnen och luckhandtaget hinns inte med. Det får duga med en lyftrem så länge. Tänk att det tar nästan en vecka att få till en sådan här liten detalj. Skepparen inser att det kommer att ta många år att få Tintomara i det skick han hade tänkt från början.

Till förstasidan