Gelcoatprojektet 2005-

 

När det är varmt och skönt under presseningen våren 2005 går det bra att börja laga alla hål i gelcoaten.

Nu får ruffhäxan pröva på ett av skepparens favoritverktyg - den högt dyrkade Dremeln. Vad ska man ha en sån till? undrade förut ruffhäxan. Nu vet hon!
Hålen fräses ur men många blir så djupa att de måste grundfyllas med polyster innan gelcoatspacklet.
Ramen runt segelstuven var både smutsig och full med skador och hål. Efter putsande och slipande börjar den se bättre ut. Se tidigare smutsig ram i april.

En grundkurs i lagning av gelcoatskador hålls av skepparen som egentligen inte heller kan det där. Ruffhäxan får börja att fylla igen de 30-tal småskador som finns.

Efter att ha slipat upp hålen tejpar man runt hålen innan man spacklar med gelcoat.

Så här ser det ut när man byggt upp med gelcoatspackel och tagit bort tejpen. Nästan rätt kulör?

Sedan ska det slipas ner.

 
Ruffhäxan (som kanske borde uppgraderas till förste renoverare) fortsätter med jobbet att laga skadorna i sittbrunnen.
Det blir en massa kletande med gelcoatspackel. Det är inte alldeles lätt när det är så stora skador.

Ruffhäcxan fortsätter att med Dremeln (det är den som ligger på skarndäcket) att slipa upp alla små skador på däcket. Sedan tejpar hon runt dem (det är de konstiga kryssen bredvid fönstret) och sedan spacklar hon gelcoat-spackel i hålen.

Hon är uppe i det 37:e hålet nu. Varje hål tar minst en timme att fixa om man räknar in slipandet. Det blir några dagar.
Börjar hon fuska?

Hur många fler hål har hon kvar att göra. Det känns som det var nästan 100 små hål på däcket.

 

Till förstasidan